Var ett tag sen nu, men du finns alltid där. Härligt att kunna skriva av sig ibland.

Tänkte på detta med att ta till vara på livet. Har haft och har många vänner som varit sjuka i svåra åkommor och till och med gott bort de senaste åren. Hjälper just nu en cansersjuk, med destruktivt leverne, väl tilltaget, i form av alkohol. Har gett upp livet, vilket man till viss del kan förstå.

Samtidigt ser jag människor som har ett redan bra liv, förstöra detta på, rent ut sagt ´småskit´.

Att ta tillvara det man har såsom familj, barn, kärlek, tilltro mm mm... (Livet).

Så kastar man det i sjön, på ett sett som ibland är hårresande.

Vet att många kämpar för sin existens i livet och det beundrar jag dem för.

Många försöker om och om igen, men lyckas ej.

Det kan jag ha respekt för.

Men alla dessa som bara ´struntar´ och går vidare, utan att se sig om, vad de förlorar, utan att kämpa, och sen ångrar sig.

De är det riktiga förlorarna.

Vad jag vill säga är att, blir det problem, ge inte upp utan att ha kämpat åtminstone.

Ta vara på varandra medans tid finns.

Det tänker jag göra i varje fall.

Nati natti  

Bertil.

Hej igen!

Bättre sent än aldrig.

Tänkte på detta med tiden och tidens gång. För mig känns det först nu efter nästan 50 år att jag hittat mig själv. Vad hände under gången undrar man.

Ett exempel är mitt samlande för ev framtida avyttring. Vadå? Skall jag samla och sälja när jag blir 80 då. (Skulle börjat tidigare).

Kom på mig själv i detta. Visst det kan väl avyttras av mina arvtagare, men ändå.

Jag skulle ha viljat fått denna känsla av självinsikt mycket tidigare i mitt liv.

Då kanske jag och mina nära haft större glädje av mig.

Jag har nu inte varit någon ond människa på något vis, men känner en aptit på livet som jag sällan gjort förrut.

Men att självinsikt skall behöva dröja så länge att få. Styrkan jag känner med detta är enorm, och det speglar sig i alla, bl a mina barn, kan jag se.

Min dotter såg mig häromsistens vid fikat och bara log. Då kändes det att hon var nöjd och glad över det hon såg. Härligt.....

Nu är det inte Jin och Jang jag pratar om,( eller är det? ), utan eget recept och nydanande som fått mig att känna detta.

Ca 2 år tog det för mig. Det är 2 år som jag aldrig vill ha ogjorda.

Till saken hör nu att det mesta i mitt liv ångrar jag ej, som ni säkert förstår. Har 3 fantastiska barn, vänner, mm mm. Det jag mest ångrar är inte vad det blev,utan vad jag var någonstans under tiden.

Detta låter väldigt djupt, men är inte så krångligt.

Varje människa skulle egentligen ett par gånger om året, minst, sätta sig ner i lugn och ro, fråga sig själv, var är jag? Allt för att inte missa något.

Börjar nästan låta som meditation. Men, varför inte. Så länge du hittar dig själv, är inga metoder fel.

Kände bara för att dela med mig av detta.

Hoppas det kommer någon, till glädje.

Nu skall jag sätta på Svt-Play, ´Winter´, del 2.

Ha en bra helg.

Bertil

H ej!

Jag börjar väl kanske bli tjatig med alla mina fynd och bilder.

Kan bara säga att det ibland lönar sig att hjälpa folk. Fick dessa idag av en som jag hjälpte med att tömma källaren på skräp och åka till tippen. Skulle få betalt, men valde desa istället vilket jag tror var ganska rätt. Det lönar sig med hjälpsamhet ibland. Men det är klart nu har jag ett fullt släp med skräp som måste till tippen imorgon. Men skiner solen så.........Gott.

Stolarna är handgjorda i Italien. Så nu måste jag se till att passa mig för kattklor.

Medans jag ändå är här vill jag även passa på att hälsa till en vän i grannlandet. Hoppas att allt gått enligt planerna.......  

Här kommer bilderna.   ...

Ha det vårskönt!!!

Bertil

Hej igen!

Detta blir en kort visit där jag publicerar lite bilder på nya intressanta saker.

Är det någon som har lite vetskap om figurinen, är jag tacksam.

Den är ca 10 cm hög och kroppen gjord i någon form av keramik, tror jag. Nederdelen i Ebenholts. Mycket detaljrik.

Sen en äldre barncykel, trehjuling med kedja, inhandlad i forna Jugoslavien, men med etikett CCCP, alltså Sovjet.

Är det någon som vet något om dessa saker, hör gärna av dig, som sagt.

Börjar bli trött i ögonen nu efter ett antal timmar av packning och annonsbearbetning. Har annars varit en härlig dag, med fika ute emellan varven.

Ha det gott, tills vi hörs igen.

Natti, natti.

B.            

Hej igen!

Tänk att jag återigen blivit bilägare. När man ser dessa är det svårt att låta bli.

Får ju försöka kompensera kärleken med något. Man kan faktiskt bli förälskad och längta efter dessa skönheter.

Allvarligt talat så är jag faktiskt ägare till dessa just nu. Behöver ju varken betala vägskatt eller försäkring. Möjligen att Hemförsäkringen gäller.

Den första är en VW Ghia Coupé, 1966-ärs modell. Snacka om snygg figur.    

Den andra är en Volvo Amazon från 1959 med motor 121:a. Grann som en skönhet.    

Den tredje är en Volvo 144,1969. Vacker som en solnedgång.  

Den sista är en Open Sedan, som jag köpte ikväll. Len som den mjukaste hy. He he.  

Som ni förstår, är detta helläckra samlarbilar. Tänkt som en investering för framtiden. Vem vet, man kanske får en ansenlig samling så småningom.

Får väl göra en fin hylla at förvara dem på.

I och med att de ej kommit ännu, kan man ju säga att jag går i väntans tider.

Spännande.

Måste unna sig något ibland, som guldkant på tillvaron.

Det var väl det jag hade att dela med mig av denna sena timme.

Håller med Susanna 55: Rensa bland Dataspelen, Tack.

Hoppas ni alla får en fortsatt bra Påsk.

Sov Gott...

Hej Hej!

Länge sedan jag förmedlade några bilder. Har ett par guldkorn jag kommit över

på marknader. En helt felfri soppterrin från Gustafsberg, 1893. 40 kr. De sa att den ej hade någon stämpel och jag såg ingen heller, förrän jag kom hem.

Var ju inga stämplar eller signaturer på den tidens porslin. Endast inskription på tillverkare och möjligen modellnummer. Figurinskål med signum PmP, D Köhler, Tyskland. Helt felfri även den. Även lite spännande mässingsfiguriner, tunga som attan. Har nog lite ålder också. Det senaste är en Porslindekoration i form av en vattenpump. Inget signum, men något säger mig Gustavsberg eller möjligen Delft, ( Holland). 30 cm hög. Lägger upp några bilder så får ni själva se.

Det värsta är att man fäster sig så vid sakerna, att det nästan gör ont i en att göra sig av med dem. Men man kan inte samla på sig och alltid gläder det någon.

Brukar säga att jag är förmedlare, med rätt att sälja. Och då förhoppningsvis inte bara saker utan även fakta kring föremålen. Det är på detta vis man lär sig. Föremålen är bara en genväg till kunskapsbanken.

Håll till godo och sov gott.

Bertil                      

Hej!

Jajamen, jag vet precis vilket hus du menar. Kör ju förbi där varje dag när man skall ut och bada eller handla. Hörde att de kanske skulle öppna affären igen.

Hade ju varit kanon. De går in för att försöka exploatera tror jag. Tråkigt om det skulle dö ut helt.   

Ha det gott.

Bertil

Hej igen på er alla och speciellt P.J., med ursprung Ställberg.

Stället ligger 1km från Ställberg ungefär. Stora Lövskogen, eller som vi kallar det, Lövskogen. Du vet säkert.....

Nu har en era gått i graven, he he.

Savbukstolarna är sålda. Har varit roligt att följa budgivningen även om det inget hände förrän den sista minuten. Kul.

Nu är det bara att vänta på nästa spännande budgivning. Har faktiskt fyndat en hel del som ni skall få se bilder av.

Här letar man och går på marknader, så dyker det upp där man i princip bor.

Röda Korset har en fyndmarknad till bra priser och god kvalitet. Har man den rätta känslan, som jag tror att jag har, så kan man göra verkliga fynd.

Det värsta är bara att man fastnar så för vissa saker, att man ogärna vill göra sig av med dem.

Clownerna på bilderna är några, och naturligtvis Tavlan. Någon som känner till en konstnär vid namnet, R. Lanzi? Tror det är italienskt.

Nu sitter hans verk, en drucken man och tittar ner på mig när jag skriver detta.

Olja på duk är det, fastnade med en gång, trots att jag är nykterist. He he.

Man blir på något konstigt, men underbart sätt, kompis med det man gillar.

Man skall ta till vara på stjälen och inte göra sig av med det man verkligen känner för. Jag känner för tavlan och mina nyvunna vänner, clownerna.

Jag låter nog inte riktigt klok, men det är något man bygger upp. Kvalitet i livet.

Nä nu skall jag som jag brukar vid den här tiden, knäppa med fingrarna och avnjuta drömmens söta dröm. Kanske fortsätta den jag hadnatten  innan.mmmm.

Natti, Natti på er.

Bertil